παράβασις
Betydning overtrædelse
Engelsk transgression
I NT 7 gange i Nestle 1904
Abbott-Smith: A Manual Greek Lexicon of the New Testament
παρά-βασις, -εως, ἡ
(παραβαίνω), [in LXX: Sl 101,3 (שֵׂט), 2 Kong 2,24 A, Wis 14,31, 2Ma 15,10 * ;]
1. a going aside, a deviation (Arist.).
2. In later writers, an overstepping; metaphorically, transgression (Plut., al.) : Rom 4,15; 5,14, Hebr 2,2; 9,15; τ. νόμου, Rom 2,23 ἐν π., 1 Tim 2,14 τ. παραβάσεων χάριν, Gal 3,19
SYN.: see: ἁμαρτία
Forekomster pr. bog
Kilder: G. Abbott-Smith, A Manual Greek Lexicon of the New Testament (1922), public domain. Kort dansk betydning: Brugbibelens bearbejdning af Strong's ordliste. Forekomster: Nestle 1904.